Exempeltenta 1
Övning 1
Lösning: Revisionslagens 2§ kräver att företag som enligt 6:1 BFL måste upprätta årsredovisning också ska ha revisor. Enligt 6:1 6 p. BFL blir det aktuellt att kolla om detta bolaget är ett “större bolag”. Nej för de uppfyller inte minst två av tre rekvisit i 6:1 6 p. BFL, eftersom de har tillräckligt många anställda, men för liten omsättning och balansomslutning. Bolaget behöver därför inte ha revisor.
Övning 2
Lösning: Jo, bolaget är bundet. Eftersom båda rimligen är införda som ställföreträdare i handelsregistret och får företräda bolaget 2:17 HBL. Då blir tredje man i god tro. Ronny har inte gått utanför sin behörighet och således är bolaget bundet 2:18 HBL.
Övning 3
Lösning: Tredje man kan alltid kräva Ronny på pengarna. Detta framgår av det solidariska ansvaret i 2:20 HBL. Regressrätt på betalningen förekommer senare.
Övning 4
Lösning:
A. Handlaren bör kolla om Lars är behörig samt undersöka hans befogenhet för köpet. Det är inom behörighet att köpa kontorsmaterial, han kan ha brutit befogenheten. Hela lagret är mer än det vanliga därmed ond tro för tredje man. Avtalet kan bli ogiltigt mot handlaren enligt 8:42 2st. 1 meningen ABL med antagandet att ogiltighetstalan väcks och den faktiskt är utanför befogenhet.
B. Det bör vara en större indikation att Lars handlade inom sin befogenhet och mindre chans att avtalet skulle bli ogiltigt för att motpartens onda tro minskas.
Övning 5
Lösning: Avtalet blir ogiltigt om motparten är i ond tro och företaget kan bevisa det 8:42 2 st. 1 meningen ABL. Det gäller dock bara om det är ett befogenhetsöverskridande av reglerna i ABL enligt 8:42 2 st. 2 meningen ABL.
Övning 6
Lösning: Styrelsen bör ta till hänsyn vad normalt Bosse brukar ta för beslut. Brukar han vanligtvis göra större liknande investeringar kan det ses som inom behörigheten. Med antagandet att det inte är vanliga sysslor för VD:n kan det bli ogiltigt, då det är utanför dennes behörighet 8:42 1st. 2 p. ABL. Dessutom måste de visa att motparten i avtalet som Bosse ingått var i ond tro.
Övning 7
Lösning: I grunden finns möjlighet för skadestånd i 29:1 ABL.Man kan hävda att detta eventuellt inte godkänts enligt lagen om årsredovisningar. Om omständigheterna i just detta fallet räcker till blir dock troligen en fråga för domstolen att bedöma.
Övning 8
Lösning: Ja, enligt 2:16 ABL får man ta in sådan egendom. Denna verkar vara till nytta för bolaget i och med arten på dess verksamhet 2:6 ABL.
Övning 9
Nej, det förbjuds enligt 21:1 1 p. och 2 p. ABL.
Övning 10
Lösning: Ja, detta är inte förbjudet enligt förvärvslåneförbudet i 21:5 ABL och får alltså göras.
Övning 11
Lösning:
A. Troligen inte. Hela det fria egna kapitalet skulle delas ut. Detta är förvisso acceptabelt enligt beloppsgränsen i 17:3 ABL. Dock finns även i samma paragraf försiktighetsregeln. Där ska man vid utdelning ta hänsyn till risker och framtida kapitalbehov. Att då dela ut hela det fria egna kapitalet skulle nog inte ses som speciellt försiktigt eller försvarbart.
B. Dels kan aktieägarna bli skyldiga att betala tillbaka pengarna enligt 17:6 ABL. Styrelsen har medverkat till utdelningen genom sitt förslag till stämman. Den kan då om aktieägarna inte ska betala tillbaka beloppet få skyldighet på sig att betala in pengar motsvarande utdelningarna enligt 17:7 ABL.
Övning 12
Lösning: Det beror på. En ekonomisk förenings syfte är att främja medlemmarna (1:4 EFL) däremot om föreningen går med förlust på köpet kan det anses som en värdeöverföring, se 12:1 EFL och Prop. 2015/16:4 s. 261. Det hänger samman med flera faktorer t.ex om varan gått ner i marknadsvärde sedan inköpet som att den gått ut i datum, då skulle det eventuellt inte klassas som värdeöverföring.
Övning 13
Lösning: Troligen inte. Detta skulle kunna ses som någon slags allmän medlemsrabatt. Det är inget fel i sig då som sagt föreningen har till syfte att gagna medlemmarna ekonomiskt 1:4 EFL. Eftersom de inte går back ska man tolka att det inte är en värdeöverföring enligt förarbetena, se Prop. 2015/16:4 s. 261.
Övning 14
Lösning: Nej. Rekvisiten i 9:1 BrB för bedrägeri är troligen uppfyllt då D har vilselett C för ett förmånligare pris. Dock kan hänvisas till principen om social adekvans och därför bör det inte anses som bedrägeri. Se mer om social adekvans av Erik Svensson SvJT 2016 s.399.
Övning 15
Lösning: Godtagbara svar: Revisorer, advokater och dylika befattningar som ger rådgivning ekonomiskt eller juridiskt.