Exempeltenta 1
Övning 1
Lösning: Enligt 8:1 bank- och finansieringsrörelselagen krävs att vissa kreditgivare måste pröva kredittagarens förmåga för återbetalning. Finns det risk för att kredittagaren kan få bristande betalningsförmåga så bör en säkerhet ställas.
Övning 2
Lösning: Ja, han skulle kunna betala pengarna till länsstyrelsen för att få befriande verkan för skulden, se 1 § Lag om nedsättning av pengar hos myndighet (1927:56).
Övning 3
Lösning finns på tentamen.
Övning 4
Här finns fullständig lösning på övning 4 som var flervalsfråga.
Lösning: Denna förpliktelse riktar sig mot en vara generellt och inte en viss specifik vara.
Övning 5
Lösning:
A. Detta bör gälla ett skuldebrev och skuldebrevslagen är tillämplig. Vid frågor om ränta refereras till räntelagen enligt 6 § SkbrL. Vid fråga om när dröjsmålsränta uppkommer så är inte 3 § RL tillämplig då förfallodatum inte bestämdes i förväg utan informerades i den skickade fakturan. Således utgår vi från 4 § 1 st. RL där dröjsmålsränta uppkommer efter 30 dagar (kan inte avtalas bort i detta fall). Med andra ord så tillkommer det från 30 dagar enligt 4 § 1 st RL och inte 25 dagar enligt fakturan. 30 dagar efter 20 september blir således 20 oktober.
B.
Nej, 6 och 9 §§ RL bestämmer ränta, men i detta fallet är det osäkert när själva avtalet uppkom (vid fakturan eller vid arbetet). Med största sannolikhet kommer fakturan att inte gälla som avtal utan bara som ett förslag på dröjsmålsränta. RL:s bestämmelser har därmed inte avtalats bort (1 § 2 st. RL) och 8%+referensränta bör gälla, enligt 6, 9 §§ RL. Om detta är 25% är svårt att säga utan vidare kunskaper (att referensräntan i så fall skulle vara 17% vilket skulle resultera i 25% ränta). Men med dagens ränteläge är det osannolikt.
Övning 6
Lösning:
A. Det beror på vilken typ av skuldebrev detta gäller.
I ett enkelt skuldebrev kan gäldenären alltid åberopa samma sak mot en ny borgenär som mot den ursprunglige borgenären 27 § SkbrL. Vilket betyder att det tidigare betalda beloppet behöver hon inte betala i fall det är ett enkelt skuldebrev. Hon kan alltid invända att hon redan betalt.
Vid fall av löpande skuldebrev kan det alltid invändas att betalning har skett om det finns en betalningsplan enligt skuldebrevet 16 § SkbrL. I detta fallet vet vi inte om detta finns och således är 15 § 1 st. 3:e att satsen tillämplig. Då måste borgenären vara i ond tro om den tidigare betalningen på 4 500 kr 15 § 2 st. SkbrL, annars får hon betala hela summan. Ingenting talar för att borgenären är i ond tro och Anna blir nog tvungen att betala 20 000 kr.
B. Vare detta ett löpande skuldebrev är 19 § SkbrL tillämplig för slutbetalning av fordran. Om det gäller ett innehavarskuldebrev så är det den som innehar skuldebrevet som ska anses som den rätte borgenären 13 § SkbrL. Enligt 19 § 1 st. SkbrL är betalningen gällande även om det visar sig att det inte var den rätte borgenären, om inte Anna hade anledning att misstänka annat och försätts i ond tro. Då kan Anna göra en befriande betalning.
Om detta är ett orderskuldebrev ska borgenären kunna visa upp en giltig orderkedja på överlåtelserna, enligt 19 § 2 st. SkbrL och 13 § 2 st. SkbrL. Om detta kan visas upp för Anna kan han betala Rudolf so befriande betalning.
Övning 7
Lösning:
A. Det framgår inte om detta gäller ett löpande eller enkelt skuldebrev. Om detta skulle vara ett enkelt skuldebrev skulle 27 § SkrbL bli tillämplig. Således kan Ida göra samma invändningar som mot tidigare borgenär angående sina tidigare betalningar som mot den nya borgenären Elin. Elin kan då inte kräva Ida på hela beloppet, endast 8 000 kr.
I fall detta skulle vara ett löpande skuldebrev så kan vanligtvis Elin få betalt då detta är en svag invändning enligt 15 § 1 st. 3:e att satsen SkrbL angående tidigare betalning. Detta gäller om Elin är i god tro angående att betalningar inte har skett 15 § 2 st. SkrbL, men inget framför motsatsen i informationen given. Det finns heller ingen avbetalningsplan angiven utifrån informationen och 16 § SkrbL kan troligen inte bli tillämplig som invändning. Sammanfatta kan Ida kräva betalt på hela beloppet om detta är ett löpande skuldebrev med antagandet att Elin är i god tro och att ingen betalningsplan finns.
B. Detta kan förändra resonemanget angående löpande skuldebrev. Då en bank alltid måste kolla med gäldenären om denne gjort betalningar på skuldebrevet när banken förvärvar ett skuldebrev, NJA 2016 s. 467. Detta begränsar möjligheten för banken att kunna var i god tro och banken kan troligtvis inte kunna kräva Ida på hela beloppet.
Om det skulle anses som ett enkelt skuldebrev är samma resonemang som i deluppgift A. tillämpligt.
Övning 8
Lösning: Nej 37 § AvtL förbjuder det.
Övning 9
Lösning: Huvudregeln är att det är 10 års preskriptionstid 2 § PreskL. Detta kan reduceras till 3 år vid konsumentförhållande som troligen föreligger dock gäller 10 år trots detta då det är ett löpande skuldebrev 2 § 2 st. PreskL, 11 § SkbrL (ställt till innehavare).
Vad gäller Ola så bör det ha skett ett preskriptionsavbrott den 5 november 2007. Enligt 5 § 2 p. SkbrL ska skriftligt krav framföras för att det ska anses som preskriptionsavbrott. Enligt praxis ska det räcka med minst 2 brev (NJA 2016 s. 332) vilket föreligger här, det måste också skickas där gäldenären har anledning att bevaka sin post t.ex. folkbokförda adress vilket vi får anta att så är fallet. Annars kan det också räknas som ett erkännande av skulden när Ola senare betalar 5 § 1 p. SkbrL. Således löper en ny preskriptionstid efter 5 november 2007 på 10 år, 6 § PreskL. Olas förpliktelse är inte preskriberad i nuläget.
Samma preskriptionstid bör gälla också för Linus ansvar då borgensansvaret är accessoriskt till fordran. Vi får däremot ingen information om att Linus ansvar begränsats av något preskriptionsavbrott. Således bör hans ansvar vara preskriberat då det gått 10 år sen fordrans uppkomst året 2013. Han är fri från ansvar med det 8 § PreskL.
Övning 10
Lösning: Monica kan vara lugn. Enligt huvudregeln skulle det uppstå problem då hennes löpande skuldebrev inte kommit i hennes besittning och således inte fått sakskydd enligt 22 § 1 st. SkbrL. Men när t.ex. banker säljer skuldebrev finns ett undantag i 22 § 2 st. SkbrL. Det gör att även om skuldebrevet är kvar hos banken kan det inte tas in för täckning av bankens skulder.
Övning 11
Här finns fullständig lösning på övning 11 som var flervalsfråga.
Lösning: Se 17 § 1 st. KkrL
Övning 12
Lösning: 20 % vilket framgår av 26 § KkrL.