Exempeltenta 3
Övning 1
Lösning: Eventuellt behöver Max inte betala, däremot om han måste betala så max 5 000 kr.
Detta är troligen att likställa med ett löpande skuldebrev 11 § SkrbL och mer specifikt orderskuldebrev. Kravet för orderskuldebrev är att det ska vara ställt till viss man eller order vilket “till viss Laleh eller order” borde jämställas med.
När det gäller ett orderskuldebrev krävs att Nils kan visa upp en orderkedja för att kunna kräva betalning på Max 13 § 2 st. och 14 § 2 st. SkrbL. Utifrån informationen nämns inget om att Nils visar upp något sådant och med det antagandet behöver Max inte betala någonting till Nils. Däremot om Nils har en sådan kan Max bli betalningsskyldig.
Vidare kan också Max enligt 16 § undvika att betala det han redan erlagt i betalning. Detta då han betalat antingen ränta eller delbetalning (i detta fallet delbetalning). Detta har skett enligt lydelserna i skuldebrevet. Denna paragraf säger då att även om Nils var i god tro kan han inte kräva honom på de redan erlagda beloppen.
Övning 2
Lösning: Skuldebrevslagen reglerar inte i vilken form skuldebrevet ska vara i. Enligt NJA 2017 s. 796 prövas om elektroniska löpande skuldebrev kan fungera. Det är möjligt enligt HD men det ställs höga krav för att likställa säkerheten som ett skuldebrev i fysisk form.
Övning 3
Lösning: Många resonemang kan föras här, förslag på lösning följer nedan:
Banken ska alltid pröva gäldenärens framtida betalningsförmåga för lånet 8:1 bank- och finansieringsrörelselagen. I detta fallet borde det varit rimligt att inte ge ut ett så pass stort lån till Rickard. Rickard hade knapphändiga möjligheter att betala tillbaka detta och dessa omständigheter skulle kunna anses som oskäliga för Rickard. 36 § AvtL skulle kunna appliceras och kunna jämka betalningsansvaret för denna stora förpliktelse.
Övning 4
Lösning: Borgenären kan inte kräva varken gäldenären eller borgensmannen om bådas ansvar är preskriberat 8 § PreskL. Det är konstaterat att skulden blir preskriberad. Eftersom borgensåtagandet är accessoriskt till detta preskriberas även det. Den finns även stadgat i 8 § 2 st. PreskL. Det kan alltså inte kräva någon på de 2 miljonerna. Däremot kommer banken kunna ta panten då denna inte omfattas av preskriptionsreglerna 11 § PreskL.
Övning 5
Lösning: Nej, fordran får anses ha upphört vid Alberts betalning och han kan inte därefter kräva återgång av betalningen. Robert hade inte med det allmännas hjälp kunnat driva in fordran. Det byter inte att fordran inte längre fanns. Med betalningen har förpliktelsen infriats. Något nytt fordringsförhållande där Albert skulle vara borgenär har därmed inte uppkommit.
Övning 6
Lösning: Nej, hon blir bara ansvarig för sin del av fordringen som antagligen blir en tredjedel (om det var så från början), 9 § 1st. PreskL.
Övning 7
Lösning: Nej. Detta rör sig först och främst om ett löpande skuldebrev enligt 11 § SkbrL eftersom det är ställt till innehavaren. Det är alltså ett innehavarskuldebrev som är en typ av löpande skuldebrev. Det sakrättsliga skyddet uppstår då när tradition skett enligt 22 § SkbrL. Detta har skett innan konkursen vilket ger skydd mot Axels borgenärer.
Övning 8
Här finns kompletterande lösning på övning 4 som var flervalsfråga.
Lösning: Se 17 § 4 st. KkrL.
Övning 9
Lösning: Nej, men enligt 12 § KkrL måste näringsidkaren göra vissa undersökningar av gäldenärens betalningsförmåga. Det måste inte nödvändigtvis vara en kreditupplysning.
Övning 10
Lösning: Nej, det skulle troligen strida mot god kreditgivningssed enligt 6 § KkrL.