Skuldebrev - Fordringsrätt Övningar

Innehåll

Teori om skuldebrev, Övning 1-5
Plats för betalning, Övning 6-8
Fördjupning skuldebrev, Övning 9-16

Totalt: 16 övningar

TIllbaka till kursens kapitel

Teori om skuldebrev

Övning skuldebrev 1

Vad är ett skuldebrev för något?

Svar

Ett papper i digital eller fysisk form som visar att en har en skuld och en annan en fordran på den andra personen.

Övning skuldebrev 2

I vilken lag regleras skuldebrev?

Svar

Lag om skuldebrev (1936:81) som ofta kallas enkelt för skuldebrevslagen samt förkortas SkbrL.

Övning skuldebrev 3

Flera gäldenärer har undertecknat ett skuldebrev och inget särskilt avtalet. Vad gäller för deras betalningsansvar för handlingen?

Svar

Deras betalningsansvar är solidariskt enligt 2 § 1 st. SkbrL.

Övning skuldebrev 4

Anna undrar vidare vart hon kan hitta reglering om ränta på hennes fordran från uppgiften ovan. Vart kan hon det?

Svar

Det kan hon göra i räntelagen (1975:635) enligt 6 § SkbrL.

Plats för betalning

Övning skuldebrev 5

Om man inte bestämt vart en betalning för en fordran ska ske, vart ska då betalningen ske någonstans?

Svar

Borgenärens bostad 3 § 1:a meningen SkbrL. Alternativt borgenärens affärslokal förutsatt att borgenären bedriver näringsverksamhet 3 § 2:a meningen SkbrL.

Övning skuldebrev 6

Chao tar ett lån av sin vän Linda på 200 000 kr. Linda bodde vid lånets upptagande i Barrtorp. Efter lånet är utgivet och en tid gått flyttar Linda dock till Spanien. När det är dags för lånet att betalas tillbaka bor fortfarande Linda i sydeuropa. Vilken ort ska Chao betala tillbaka skulden i?

Svar

Barrtorp vilket framgår av 3 § SkbrL. När Linda bodde kvar i Sverige var det inget konstigt utan betalningen skulle då ske i hennes bostad i Barrtorp. I 3 § 1 st. 3:e meningen SkbrL står att om utlandsflytt sker så gäller den ursprungliga betalningsorten i Sverige.

Övning skuldebrev 7

Anna har lämnat en försträckning till Muhammed. Hon har dock sett att han på senaste tiden börjat spendera pengar hej vilt och hon blir tämligen orolig att skulden inte kommer kunna återbetalas. De har inte avtalat någon tid för återbetalning. När kan Anna snarast kräva ut pengarna av Muhammed?

Svar

Omedelbart. Finns inget avtalat kan återbetalning krävas så fort borgenären (i detta fallet Anna) vill det 5 § SkbrL.

Fördjupning

Övning skuldebrev 8

Liv utfärdar ett skuldebrev till Anna och det framgår tydligt att just Liv ska betala skulden på 4 000 kr till Anna. Skulden avser krukor som Anna har tillverkat. Anna vill öka sin produktion och blir i behov av likvida medel, så därefter säljer hon skuldebrevet till Macke. Dagen innan överlåtelsen betalade Liv 2 000 kr på skulden till Anna. Macke som ny ägare av skuldebrevet ser ingen notering om betalning och kräver Liv på hela summan.

A. Hur mycket måste Liv betala till Macke?

Svar

2 000 kr
Detta bör vara ett enkelt skuldebrev då det är ställt till viss man 26 § SkbrL. Liv har samma invändningsrätt mot ny borgenär som tidigare borgenär 27 § SkbrL och därför kan hon även åberopa Macke att hon redan betalat 2 000 kr. Således behöver hon bara betala 2 000 kr till Macke.

B. Anta att skuldebrevet är ställt “till viss man eller order” istället för till Anna. Förändrar det saken?

Svar

Då bör det anses som ett löpande skuldebrev 11 § SkbrL. I detta fallet kan gäldenären göra invändningar ifall betalning har gjorts enligt avbetalningsplan 16 § SkbrL. Dock får vi ingen information om att någon amortering eller liknande skulle ha gjorts enligt skuldebrevet. Delbetalningar utan avbetalningsplan omfattas inte av paragrafen. Vi kan heller inte göra några invändningar enligt 15 § SkbrL då Macke bör ansetts som god tro vid förvärvet, vi får inga uppgifter som skulle visa motsatsen. Med antagandet att avbetalningsplan inte föreligger kommer Liv behöva betala 4 000 kr till Macke.

Övning skuldebrev 9

Charles har ett skuldebrev som han fått köpa av sin vän Felix. Skuldebrevet lyder att Wilhelm ska betala 10 000 kr till innehavaren. Det börjar närma sig mot förfallodagen på fordran och Charles får ett telefonsamtal av Wilhelm. Wilhelm säger att fordran uppkom under tvång och att Felix skulle berätta om Wilhelms fru som var otrogen om han inte signerade skuldebrevet. Således kommer Wilhelm inte betala fordran argumenterar han. Wilhelm kunde berätta detta till Charles eftersom han redan kände till denna händelse. Charles menar att han inte hade någon aning om att det uppkom under tvång, vilket inte borde påverka honom.

A. Kommer Charles att får betalt för denna fordran?

Svar

Detta bör betraktas som ett löpande skuldebrev enligt 11 § SkbrL. Det gäller ett tvång här som bör omfattas av 29 § AvtL (inget hot om våld är inblandat, därmed inte 28 § AvtL). Enligt 15 § 1 st. 1 att satsen SkbrL är inte 29 § AvtL att anse som en giltig invändning mot skuldebrevet dock med antagandet att nye borgenären (Charles) är i god tro. Han kände till själva händelsen men kunde troligen inte ana att skuldebrevets uppkomst kom till via tvång. Med antagandet att han är i god tro så kommer Charles att få betalt med hänvisning till svaga invändningar 15 § SkbrL.

B. Ponera att skuldebrevet var enkelt, förändrar detta situationen?

Svar

Om det är ett konstaterat enkelt skuldebrev bör hänvisas till 27 § SkbrL där nya borgenärer har samma invändningsrätt som de tidigare. Ett avtal som uppkommer under tvång är inte giltigt och blir därför inte det efter en överlåtelse heller. I detta scenario kommer Charles inte få betalt då Wilhelm kan då göra invändningen giltig.

Övning skuldebrev 10

Ponera att en överlåtelse har skett av ett löpande skuldebrev. Gäldenären har köpt en vara som inte blev levererad.

Måste gäldenären betala till förvärvaren av skuldebrevet?

Svar

Enligt 15 § 1 st. 2 att satsen SkbrL är detta en svag invändning. Med antagandet att förvärvaren är i god tro måste gäldenären betala ändå.

Övning skuldebrev 11

Max utfärdar ett skuldebrev till Laleh på 10 000 kr. Laleh funderar starkt på att sälja detta skuldebrev och de skriver därför “till Laleh eller order” i skuldebrevet. Max betalar amorteringar i vanlig ordning enligt skuldebrevet lydelser. Efter ett tag hör Max inget från Laleh. Max funderar inget mer på detta. Vid detta tillfälle var 5 000 kr betalt enligt amorteringsplanen. Dagarna efter detta kommer Nils med skuldebrevet i handen och kräver betalning av Max. Hela beloppet dessutom.

Ponera att du är jurist i följande scenario och representerar Max, utred om han måste betala Nils och hur mycket.

Svar

Eventuellt behöver Max inte betala, däremot om han måste betala så max 5 000 kr.
Detta är troligen att likställa med ett löpande skuldebrev 11 § SkrbL och mer specifikt orderskuldebrev. Kravet för orderskuldebrev är att det ska vara ställt till viss man eller order vilket “till viss Laleh eller order” borde jämställas med.

När det gäller ett orderskuldebrev krävs att Nils kan visa upp en orderkedja för att kunna kräva betalning på Max 13 § 2 st. och 14 § 2 st. SkrbL. Utifrån informationen nämns inget om att Nils visar upp något sådant och med det antagandet behöver Max inte betala någonting till Nils. Däremot om Nils har en sådan kan Max bli betalningsskyldig.

Vidare kan också Max enligt 16 § undvika att betala det han redan erlagt i betalning. Detta då han betalat antingen ränta eller delbetalning (i detta fallet delbetalning). Detta har skett enligt lydelserna i skuldebrevet. Denna paragraf säger då att även om Nils var i god tro kan han inte kräva honom på de redan erlagda beloppen.

Övning Skuldebrev 12

Karrar är borgenär av ett skuldebrev på 20 000 kr. Detta överlåts sedan till en den nya borgenären Elin. Elin känner sig en månad senare i behov av pengarna och tar i kontakt med gäldenären Ida, att hon ska betala hela beloppet om 30 dagar. Ida blir fly förbannad av detta då hon säger att hon redan betalat 12 000 kr till tidigare borgenärer.

A. Utred vad Elin har för möjligheter att få betalt av Ida.

Svar

Det framgår inte om detta gäller ett löpande eller enkelt skuldebrev. Om detta skulle vara ett enkelt skuldebrev skulle 27 § SkrbL bli tillämplig. Således kan Ida göra samma invändningar som mot tidigare borgenär angående sina tidigare betalningar som mot den nya borgenären Elin. Elin kan då inte kräva Ida på hela beloppet, endast 8 000 kr.

I fall detta skulle vara ett löpande skuldebrev så kan vanligtvis Elin få betalt då detta är en svag invändning enligt 15 § 1 st. 3:e att satsen SkrbL angående tidigare betalning. Detta gäller om Elin är i god tro angående att betalningar inte har skett 15 § 2 st. SkrbL, men inget framför motsatsen i informationen given. Det finns heller ingen avbetalningsplan angiven utifrån informationen och 16 § SkrbL kan troligen inte bli tillämplig som invändning. Sammanfatta kan Ida kräva betalt på hela beloppet om detta är ett löpande skuldebrev med antagandet att Elin är i god tro och att ingen betalningsplan finns.

B. Ponera att Elin aldrig kräver Ida på pengar, utan omsätter skuldebrevet ännu en gång till Lokala Banken AB. Förändrar detta möjligheterna för banken att få betalt?

Svar

Detta kan förändra resonemanget angående löpande skuldebrev. Då en bank alltid måste kolla med gäldenären om denne gjort betalningar på skuldebrevet när banken förvärvar ett skuldebrev, NJA 2016 s. 467. Detta begränsar möjligheten för banken att kunna var i god tro och banken kan troligtvis inte kunna kräva Ida på hela beloppet.

Om det skulle anses som ett enkelt skuldebrev är samma resonemang som i deluppgift A. tillämpligt.

Övning skuldebrev 13

Rickard har fått höra om ett fint hus som han vill köpa. Det säljs på exekutiv auktion och han märker att det är billigt. Det är ett vackert hus i Stockholms skärgård för 15 miljoner kr. En bank beviljar snabbt lånet och skriver ett löpande skuldebrev mot Rickard.

Det visar sig bara några månader senare att Rickard inte kunde betala amorteringarna och räntan. Han har ingen fast inkomst och panten som banken begärde var hans båt till ett värde av 25 000 kr.

Förklara varför banken inte borde gett ut lånet och även Rickards möjligheter att undvika betalningsansvar i detta scenario.

Svar

Många resonemang kan föras här, förslag på lösning följer nedan:
Banken ska alltid pröva gäldenärens framtida betalningsförmåga för lånet 8:1 bank- och finansieringsrörelselagen. I detta fallet borde det varit rimligt att inte ge ut ett så pass stort lån till Rickard. Rickard hade knapphändiga möjligheter att betala tillbaka detta och dessa omständigheter skulle kunna anses som oskäliga för Rickard. 36 § AvtL skulle kunna appliceras och kunna jämka betalningsansvaret för denna stora förpliktelse.

Övning skuldebrev 14

Jens har ett avtal om att hyra ett garage. Han bedriver en liten verksamhet där han drejar krukor och säljer på auktionssidor. På senare tid har det gått dåligt och han ligger efter med fyra hyror på 4000 kr styck, varav två som måste betalas för att han inte ska bli vräkt. Hyresvärden ringer och skriker att om 30 dagar “slänger jag ut både dig och dina krukor”. Jens skrapar ihop allt han har och får ihop till två hyror som han betalar in.

Hyresvärden kommer några dagar senare för att vräka honom. Han menar att Jens betalade de två senaste hyrorna men inte dem som skulle stoppa vräkningen. Jens menar att det är tvärtom.

Hjälp Jens hur detta förhåller sig till lagen.

Svar

Enligt 9:5 HB kan gäldenären välja vilken av fordringar han helst vill betala om densamma har flera skulder hos borgenären. Denna rätt att destinera betalningen tillhör alltså gäldenären. Om gäldenären inte utnyttjar denna möjligheten övergår rätten till borgenären. Inget framgår tydligt att Jens skulle ha destinerat betalningen så i princip övergår denna rätten till hyresvärden.
Dock finns det ett rättsfall som berör en liknande situation, NJA 2013 s. 1190. Rättsfallet berör också hyror (men då för en bostad) och destinering för att undvika vräkning. Där ansåg HD att borgenärens rätt att destinera betalningen borde inskränkas, genom att denna fick destinera betalningarna till dit där verkningarna vore störst av utebliven betalning. Det skulle även kunna tillämpas här. Dock rör det inte hyra för en bostad vilket är en skillnad som gör verkningarna av vräkningen mindre.

Övning skuldebrev 15

Anta att Georg har en fordran på Anna avseende 20 000 kr. Den 5 december 2021 hade Anna betalat av 4 500 kr på detta lån. Efter detta datum överlåter Georg denna fordran till en ny borgenär. Skuldebrevet kommer fortsatt att överlåtas till nya borgenärer flertalet gånger. Anna vet inte antalet gånger eller till vilka personer det har övelåtits till. Den 31 mars 2022 träder en ny borgenär till skuldebrevet fram vid namn Rudolf och kräver Anna på hela summan. Han visar även upp skuldebrevet för Anna.

A. Anna undrar om Rudolf kan kräva henne på hela summan?

Svar

Det beror på vilken typ av skuldebrev detta gäller.

I ett enkelt skuldebrev kan gäldenären alltid åberopa samma sak mot en ny borgenär som mot den ursprunglige borgenären 27 § SkbrL. Vilket betyder att det tidigare betalda beloppet behöver hon inte betala i fall det är ett enkelt skuldebrev. Hon kan alltid invända att hon redan betalt.

Vid fall av löpande skuldebrev kan det alltid invändas att betalning har skett om det finns en betalningsplan enligt skuldebrevet 16 § SkbrL. I detta fallet vet vi inte om detta finns och således är 15 § 1 st. 3:e att satsen tillämplig. Då måste borgenären vara i ond tro om den tidigare betalningen på 4 500 kr 15 § 2 st. SkbrL, annars får hon betala hela summan. Ingenting talar för att borgenären är i ond tro och Anna blir nog tvungen att betala 20 000 kr.

B. Anna misstänker att Rudolf inte är rätt borgenär för skuldebrevet, när kan hon betala rudolf för att få en befriande verkan på skuldebrevet? Anta att det är ett löpande skuldebrev.

Svar

Vare detta ett löpande skuldebrev är 19 § SkbrL tillämplig för slutbetalning av fordran. Om det gäller ett innehavarskuldebrev så är det den som innehar skuldebrevet som ska anses som den rätte borgenären 13 § SkbrL. Enligt 19 § 1 st. SkbrL är betalningen gällande även om det visar sig att det inte var den rätte borgenären, om inte Anna hade anledning att misstänka annat och försätts i ond tro. Då kan Anna göra en befriande betalning.

Om detta är ett orderskuldebrev ska borgenären kunna visa upp en giltig orderkedja på överlåtelserna, enligt 19 § 2 st. SkbrL och 13 § 2 st. SkbrL. Om detta kan visas upp för Anna kan han betala Rudolf so befriande betalning.

Övning skuldebrev 16

Ponera att ett skuldförhållande regleras i ett pdf-dokument. Ett löpande skuldebrev. Funkar detta enligt skuldebrevslagen?

Svar

Skuldebrevslagen reglerar inte i vilken form skuldebrevet ska vara i. Enligt NJA 2017 s. 796 prövas om elektroniska löpande skuldebrev kan fungera. Det är möjligt enligt HD men det ställs höga krav för att likställa säkerheten som ett skuldebrev i fysisk form.